†

jag och mamma kom in på ämnet mössor när vi var påväg till en möbelaffär för att spana på en soffa igår. jag klagade (såklart, what else?!) på att jag inte kan ha mössa. ser ut som en jagvetintevad, helt idiotisk iallafall. mössan pressar ner håret och huvudet ser litet ut och kroppen enorm och ansiktet skevt och hej o hå. det går helt enkelt inte. då berättade min kära mor att min mormor hade samma problem, men att hon då löste det genom att stoppa bomull/papper/någonting innanför mössan så att det blev fylligare och inte såg lika dumt ut. då insåg jag hur trevligt vi hade kunnat haft det tillsammans, jag och märta. vi hade några stunder när jag var liten, men nån gång när jag var runt 9-10 kanske så hände någonting och vi hördes inte av på ca sex år. det jag mindes av henne var en pigg mormor i lila lack-aktig jacka som älskade att gå på stan och baka kakor, och hade jättemånga fina parfymflaskor. när vi träffades nästa gång var på min födelsedag (och hennes, vi fyllde år på samma dag, 17 februari) år 2007 tror jag. då hade hon flyttat till något hem och det var då ingen pigg mormor med lila jacka och papiljotthår jag såg sitta i sin rullstol. herregud en sådan liten skör varelse det var jag såg, förstod knappt att det var hon. samma med morfar. men mormor kunde knappt prata, kom bara små ljud ur munnen. så himla synd, egentligen. att vi aldrig fick lära känna varandra. vi hade nog trivts bra ihop! tänk vilka tips jag hade kunnat få. möss-grejen t.ex! så himla roligt. r.i.p fab mommo märta!